I rapporten 2024 State of Education Report från det nationella utbildningsrådet (CNE) framgår att under läsåret 2023/2024 deltog 174.126 elever med utländsk nationalitet i den obligatoriska undervisningen, vilket är 31.366 fler än föregående år (22%).

De flesta av dessa elever är brasilianare, men bland de 55 827 utländska elever som inte har portugisiska som modersmål och som var inskrivna i grundskolan var endast 10 638 inskrivna i portugisiska som andraspråk (PLNM) (19,1%), och av de 14 239 som gick på gymnasiet var det endast 1 963 som läste ämnet (13,8%).

Enligt rapportförfattarna verkar dessa uppgifter "visa att erbjudandet inte var tillräckligt".

I dokumentet betonas vikten av att "anpassa svaret till utländska studenter som inte behärskar det portugisiska språket och se över utbudet av portugisiska som andraspråk (PLNM), vad gäller omfattning och innehåll, för att svara på de migrationsströmmar som har förändrat sammansättningen av nationaliteter i det nationella utbildningssystemet."

Nationaliteter

Bland utländska elever i grundskolan med annat modersmål än portugisiska utmärker sig ukrainare (1.416 elever, 11,3%) och indier (1.154 elever, 9,2%) som är de enda nationaliteterna med fler än 1.000 elever i portugisiska som andraspråk (PLNM).

Inom gymnasieutbildningen fortsätter dessa två nationaliteter att dominera: Ukrainare med 240 elever (10,5%) och indier med 197 elever (8,6%).

Den största gruppen elever i PLNM, både i grundskolan och på gymnasiet, består av elever med portugisisk nationalitet, "sannolikt ett tecken på de migrationsströmmar som har fört unga människor till Portugal, vars barn redan är nationella medborgare", men som inte har portugisiska som modersmål eller som tidigare studerat i ett annat utbildningssystem.

Det nationella utbildningsrådet (CNE) lyfter också fram ökningen av barn, ungdomar och vuxna som deltar i utbildningssystemet under 2023/2024, totalt 2 068 790, 12 462 fler än föregående år, varav 79,2 % deltar i offentliga institutioner, liksom tidigare år.

Den faktiska inskrivningsgraden i förskolan, som avser barn i åldern 3 år fram till den obligatoriska skolåldern, uppgick till 94,5%, en ökning med 0,3 procentenheter, och närmar sig, "om än långsamt", det mål på 96% som Europeiska unionen har satt upp för 2030.

"Det ökade utbudet kanske inte är tillräckligt för att tillgodose behoven hos det stora antalet barn i förskoleåldern", varnar rapporten.

I den första cykeln av grundskolan har den faktiska inskrivningsgraden varit 100 % sedan 2021/2022, medan den i de andra cyklerna, trots att den har ökat, ligger kvar på 94,2 % i den andra cykeln och 94,7 % i den tredje cykeln.

I gymnasiet är 10% av ungdomarna i skolåldern inte inskrivna i befintliga program.

"Med vetskapen om att en gymnasieexamen innebär större anställningsbarhet och bättre livsutsikter är det viktigt att förstå orsakerna till denna situation och definiera strategier som kan övervinna dem", hävdar det nationella utbildningsrådet (CNE).