Stroke inträffar när blodtillförseln till en del av hjärnan avbryts av en blodpropp eller blödning, vilket dödar hjärnceller. Men effekterna kan variera kraftigt beroende på var i hjärnan stroken inträffar och hur stort det skadade området är.

Det är därför omöjligt att säga hur man ska stödja personer som har drabbats av stroke, eftersom symtomen kan variera från svaghet eller förlamning på ena sidan, kognitiva problem som minnes- eller talproblem, känslomässiga effekter som depression och ökad ilska, eller förkrossande trötthet.

För att uppmärksamma World Stroke Day (29 oktober) har vi talat med Sarah Adderley, biträdande chef på Stroke Association.

"När du blir äldre ökar risken för stroke, men det är en fullständig fantasi att detta är något som bara händer äldre människor - vi ser att fler och fler människor i arbetsför ålder drabbas av stroke varje år", förklarar hon.

En tredjedel av dem som drabbas av stroke får problem med talet, men det kan också uppstå andra fysiska eller kognitiva effekter. "Det kommer att vara väldigt unikt, och det är det som är utmaningen när det gäller att stödja människor efter stroke", påpekar hon.

"Om du har sett en stroke, så har du sett en stroke - de är alla helt olika, eftersom hjärnan är ett så komplext organ."

Austin Willett, VD för Different Strokes, som arbetar för att yngre personer som överlevt en stroke ska kunna återhämta sig på egen hand, säger att omkring en fjärdedel av alla strokefall drabbar personer i arbetsför ålder eller yngre.

"En stroke kan slå till utan förvarning och förändra livet helt, inte bara för den drabbade personen utan även för de människor som älskar dem", varnar han.

"Några av de svåraste utmaningarna är osynliga, vilket kan göra stroke särskilt isolerande. Men eftersom varje stroke är annorlunda finns det ingen universallösning för återhämtning. Varje överlevares behov är unikt och det är viktigt att stödet återspeglar denna individualitet."

Men det finns vissa gemensamma nämnare för det stöd som behövs när människor drabbas av stroke. Här är vad experterna föreslår...

1. Tryck på för tidig rehabilitering

Tidig och konsekvent rehabilitering ger människor bästa möjliga chans att återfå färdigheter och självförtroende, säger Willett, samtidigt som kontinuerlig tillgång till terapi och stöd bidrar till att upprätthålla framstegen på lång sikt.

"Att lyssna, förstå och anpassa rehabiliteringen till personen, inte till diagnosen, gör hela skillnaden", betonar han. "Tillgång till specialiserad rehabilitering i rätt tid är avgörande - ingens återhämtning ska hindras av luckor i systemet eller tidsbegränsade tjänster."

Adderley förklarar att överlevande med t.ex. nedsatt talförmåga bör få stöd av en tal- och språkterapeut, som hon säger är svår att få tag på för närvarande. Fysiska funktionsnedsättningar kan behöva stöd från en fysioterapeut eller arbetsterapeut.

"Hur mycket stöd man får beror på var man bor", förklarar hon.

"Men allt oftare hör vi att det är de dolda effekterna som verkligen påverkar deras dagliga liv - saker som den psykologiska effekten av stroke, en förödande händelse som bara kommer från ingenstans. Det är mycket trauma inblandat, och oro för om det kan hända igen, den typen av saker. Den psykologiska påverkan är enorm."

Credits: PA;

2. Försök att förstå djupet av utmattningen

Adderley säger att trötthet är ett stort problem efter en stroke, och påpekar: "Vi hör hela tiden från strokeöverlevare att folk inte förstår vad de menar med trötthet - de är inte bara lite trötta, de är utmattade och de måste sluta när de når den punkten på dagen.

"Dessa dolda effekter kan vara lika betydelsefulla som de fysiska effekter som är mycket synliga."

Hon förklarar att för vissa människor kan tröttheten efter stroke "vara för evigt". Den kan vara bättre vissa dagar än andra, och vissa överlevande kan regelbundet behöva en tupplur för att kunna "återställa sig".

"Det slår dem med häpnad - det är en gamechanger", betonar hon och påpekar att om en person har återhämtat sig tillräckligt för att återgå till arbetet, kan det vara nödvändigt att organisera arbetsdagen så att man kan vila lite någon gång.

3. Hjälp dem att träna terapi

Adderley säger att det finns praktiska sätt för familjemedlemmar att hjälpa strokepatienter, till exempel genom att uppmuntra dem att praktisera de terapeutiska övningar de har fått.

"När det gäller talterapi, sjukgymnastik och så vidare är övning och upprepning nyckeln", betonar hon. "När det gäller kommunikationsproblem vet vi att om människor uppmuntras att prata och kommunicera med sina nära och kära och hitta sätt att se till att de får kontakt, så har det en mycket, mycket stor effekt."

4. Avsluta inte deras meningar

Adderley påpekar att det kan vara frestande att avsluta meningar för personer som har fått talsvårigheter efter en stroke, men att det inte alltid är det bästa att göra. "Det ligger i människans natur att avsluta andras meningar eller hoppa in om det blir en lång tystnad, men för någon med kommunikationssvårigheter måste man faktiskt ge dem tid att bearbeta det innan de faktiskt försöker få fram ett svar", förklarar hon.

5. Hjälp dem att få kontakt med andra i samma situation

Willett säger att det är mycket viktigt att hjälpa strokeöverlevare att få kontakt med andra som verkligen förstår vad de går igenom. "För att motverka isolering kan en känsla av gemenskap och tillhörighet vara avgörande för välbefinnandet", förklarar han, "det ger hopp, uppmuntran och försäkran om att ingen behöver möta återhämtningen ensam.

"Med rätt stöd och förståelse kan strokeöverlevare leva ett tillfredsställande liv, och det gör de också."

6. Kom ihåg att det inte bara är den som överlevt en stroke som behöver stöd

Familjemedlemmar och vårdare behöver också stöd, vilket Willett understryker: "De spelar en viktig roll i återhämtningen, men den belastning som de utsätts för förbises ofta."

Adderley säger att Stroke Association har stödgrupper för anhörigvårdare och att anhörigvårdare till personer som överlevt en stroke också kan få hjälp av andra generiska anhörigorganisationer. Hon förklarar vidare "Det handlar om att ge anhöriga 'tillåtelse' att veta att stroken påverkar dem också, och att de kan söka hjälp för sina egna behov liksom för den strokedrabbade.

"Det är förknippat med mycket skuldkänslor, så det är viktigt att människor får kontakt med andra i liknande situationer så att de vet att de inte är ensamma. Vi måste se till att de förstår vad som har hänt och hur de kan stödja den strokedrabbade och även hålla sig själva friska."

7. Dra nytta av stödgrupper

Adderley betonar att bara vetskapen om att det finns specialiserade stödorganisationer där ute är avgörande. "Många människor känner sig som om de föll från en klippa efter en stroke och känner sig väldigt ensamma, så att veta att de kan få stöd från människor som förstår vad de går igenom är verkligen avgörande."

8. Ha tålamod

Återhämtningen efter en stroke kan pågå i många år, förklarar Willett, som säger: "Vi ska inte sätta upp godtyckliga tidsgränser för framsteg - människor fortsätter ofta att göra små men meningsfulla förbättringar långt efter de första månaderna."

Adderley tillägger: "Man ser människor göra saker som ingen någonsin hade förväntat sig och nå mål som man trodde var ouppnåeliga. Så återhämtningsperioden pågår hela tiden."