Alla känner dock inte av dess fördelar och många tror till och med att sektorn är ansvarig för stigande priser och bostadsbrist, enligt den senaste "Tourism Barometer", som lanserades av Francisco Manuel dos Santos Foundation(FFMS).

Enligt denna studie, som baserades på 1072 intervjuer med invånare på Portugals fastland mellan april och juli 2025, uppgav 57,2 % av de tillfrågade att turismens tillväxt hade en betydande eller avsevärd inverkan på deras bostadsområde, vilket beror på den ojämna fördelningen av turismaktiviteter över hela landet.

"Det inte särskilt höga övergripande värdet av invånarnas uppfattning om styrkan i turismtillväxtens påverkan på lokal nivå (genomsnitt 3,58 på en skala från 1 till 5) förklaras mer av att åsikterna går isär än av samförstånd om att dessa effekter ska mildras. Denna skillnad hänger samman med turismens rumsliga koncentration. I många kommuner på det portugisiska fastlandet är turismen fortfarande i sin linda, så det är förståeligt att starka lokala effekter inte kommer att märkas i dessa områden", står det i FFMS turistbarometer som rapporteras av Publituris.

Prisökningen, särskilt på bostäder, är en av de viktigaste effekterna av turismtillväxten som identifierats av portugiserna och når ett genomsnitt på 7,4 på en skala från 0 till 10, vilket är utöver en minskning av hus som är tillgängliga för invånarna.

Studien visar att det finns en utbredd uppfattning om att turismens effekter är mer negativa än positiva, eftersom det finns en större enighet om att turismen har ökat levnads- och boendekostnaderna än att den har bidragit till familjeinkomsterna.

Trots detta erkänner portugiserna också positiva effekter, såsom skapandet av nya arbetstillfällen inom turismrelaterad verksamhet (genomsnitt 6,15), ökade investeringar i både nya och befintliga företag (genomsnitt 6,12) och en större mångfald av tjänsteutbud (genomsnitt 6,10).

I FFMS-studien konstateras dock att "det finns en måttligt negativ uppfattning bland de svarande om turismens effekter när det gäller livskvaliteten på platser och upplevelsen av det dagliga livet", eftersom fler svarande instämde i att turismens tillväxt har ökat bristen på parkeringsplatser (genomsnitt 6,18), nedskräpning (genomsnitt 6,02), köer på restauranger, stormarknader och sjukhus (genomsnitt 5,95), trängsel i trafiken och på gatorna (genomsnitt 5,83) och buller (genomsnitt 5,72) än de som inte instämde i dessa påståenden.

När det gäller uppfattningar om kulturella effekter, som skydd och uppskattning av byggnadsarv, kosmopolitism eller, omvänt, förlust av autenticitet på platser och lokala seder, verkar de vara "mer tvetydiga eller mindre samstämmiga", och studien visar att "turismens kulturella effekter uppfattas med mindre intensitet (positiv eller negativ), möjligen för att de är mer abstrakta eller varierande beroende på sammanhanget".

Portugiserna vill också att regeringen ska prioritera invånarnas välbefinnande, även om detta innebär en minskning av turistintäkterna, och cirka 80% av de svarande förespråkade till och med en minskning av korttidsuthyrningen (AL) för att ta itu med bostadskrisen.

Förutom begränsningar av AL förespråkar många respondenter, särskilt de som bor i områden med större exponering för turism, att begränsa besökare i överfulla områden, medan majoriteten vill ha en större diversifiering av ekonomin för att minska beroendet av turism, med endast 10,4% som inte håller med om denna idé.

Turismbarometern visar att portugiserna föredrar en "måttlig och kontrollerad tillväxt" inom denna verksamhet och till och med motsätter sig en "snabbare expansion", som sannolikt skulle "förvärra de påfrestningar som redan identifierats".