I årets upplaga rankas Portugal på 13:e plats bland de 27 EU-länderna, vilket motsvarar EU-genomsnittet (49%) och innebär en "medelhög-låg risk", medan landet 2022 registrerade ett riskindex på 40%.

För Rui Cádima, författare och forskare vid ICNOVA:s Diversity and Pluralism Observatory, är den främsta orsaken till denna nedgång "relaterad till den växande trenden med försämrad ekonomisk hållbarhet i mediesektorn", förklarade han för nyhetsbyrån Lusa.

Rui Cádima lyfter fram förekomsten av "försvagade nyhetsredaktioner, hårt pressade av osäkra förhållanden, som riskerar den redaktionella friheten och där undersökande journalistik är det första offret", och tillägger "en ökande svårighet att filtrera desinformation och information från flera mellanhänder, trots framväxten av faktagranskare".

Tyskland (28%) och Sverige (28%) tävlar om förstaplatsen i indexet, som utvecklats av Centre for Media Pluralism and Media Freedom för att bedöma riskerna för mediepluralism, följt av Danmark (31%) och Nederländerna (33%), där alla fyra har en risknivå som anses vara "mycket låg".

Portugal har ett pluralismindex på 49%, vilket placerar landet mellan Frankrike (46%) och Lettland (50%), medan Ungern hamnar sist med en "mycket hög" risknivå (74%). År 2022 rankades Portugal på plats 7 av 32 länder och år 2024 på plats 11.

MPM-indexet (Media Pluralism Monitor), som omfattar de 27 EU-länderna, bedömer mediepluralismen utifrån flera komponenter.

Inom området "Fundamental Protection" håller Portugal en "medellåg" nivå, och skyddet av yttrandefriheten är den mest kritiska indikatorn, eftersom den "fortsätter att fördärvas i Portugal av brottsbalkens lagstiftning som straffar ärekränkning med fängelsestraff".

"En annan oroande aspekt gäller behovet av att snabbt lagstifta om anti-SLAPP-bestämmelser, särskilt för att skydda journalister mot missbrukande stämningar som syftar till att tysta dem", varnar dokumentet.

Marknadsmångfalden utgör redan en "medelhög" risk på grund av den allt svårare ekonomiska situationen för små och medelstora företag, de minskade intäkterna från traditionella medier och den allt mer osäkra situationen för journalistyrket.

När det gäller politiskt oberoende utgör landet en "låg" risk, medan social inkludering utgör en hög risk, med tanke på att "lokala medier i allt högre grad påverkas av ekonomiska påfrestningar och står inför många utmaningar när det gäller att säkerställa ekonomisk stabilitet", enligt rapporten.

I detta avseende "uppstår den högsta risksituationen inom området social inkludering, som nu utgör en hög risk. På området marknadspluralitet finns det också ihållande problem med marknadskoncentration. När det gäller grundläggande skydd har situationen försämrats något, eftersom Portugal fortfarande har kritiska frågor att lösa [...] när det gäller politiskt oberoende är detta fortfarande det mest stabila området, med en låg risknivå."